Undrar du hur ni som arbetsgivare bäst stöttar er personal att lära sig svenska, eller har ni kanske redan en inplanerad språksatsning på gång? I den här artikeln har jag intervjuat Anders Forsberg tidigare SFI-lärare och numera Head of Content på Lingio. Läs om tipsen och införliva hans experttips i er satsning, för ett riktigt lyckat språklyft på er arbetsplats.
Det finns många anledningar för arbetsgivaren att prioritera medarbetarnas kunskaper i svenska. Ett gemensamt språk leder till en större känsla av gemenskap och en trevligare arbetsmiljö, vilket i sin tur leder till tryggare relationer, mindre friktion mellan kollegor samt medarbetare som lägger tid och fokus på rätt saker. Dessutom är en god förståelse av det svenska språket helt nödvändig för att personalen ska kunna efterleva säkerhetskrav, förstå instruktioner korrekt och utföra sitt arbete på ett så effektivt sätt som möjligt. Svårigheter med svenskan kan leda till allt från merarbete, när till exempel den interna dokumentationen inte sköts rätt, till riktigt kostsamma, eller till och med farliga, misstag.
Som så många andra lärare drivs även Anders av känslan att se studenters entusiasm över att lära sig något nytt – men när det handlar om vad arbetsgivaren vinner på en språksatsning påpekar han att vi behöver prata pengar.
“Företag måste ställa sig frågan hur mycket det kostar dem att de anställda inte förstår varandra. Det är så klart svårmätbart, men effektiviteten går ner i en verksamhet där folk har kommunikationssvårigheter”, påpekar han. Det kan handla om kontorsarbetaren som inte förstår när eller på vilken våning mötet ska hållas och kommer för sent flera gånger i veckan, undersköterskan som har svårt att förstå talad svenska och som därmed inte säkerställa patientens dagsform utan en kollegas stöd, eller byggarbetaren som pratar helt okej men inte är bekväm att läsa på svenska, och därför riskerar att missa livsviktiga säkerhetsföreskrifter …
“Det kan snabbt börja handla om stora summor, särskilt i branscher där en stor andel medarbetare inte har svenska som modersmål. Ofta är arbetsgivaren inte helt medveten om hur pass stor påverkan det här har på verksamheten. Det kan alltså handla om allt från tio till trettio procents minskad effektivitet, och det är först när jag nämner de siffrorna som folk börjar förstå vilka belopp det rör sig om.”
Vi bör inte heller glömma språkets betydelse inom sektorer där det saknas arbetskraft. En underbemannad personalstyrka leder till en mer sårbar sektor, och personalbrist inom till exempel vården påverkar inte bara teamet, utan även patienterna. En effektiv lösning för att utöka personalpoolen är att ge stöd i språkinlärningen åt personer med rätt kompetenser eller egenskaper, som saknar tillräckliga kunskaper i svenska.
I takt med att Lingio har växt har Anders gått från att själv skriva kursdialoger och jobba på ordlistor, till att i dag leda ett team av erfarna skribenter, lärare och översättare. Han har lång erfarenhet av att lära ut svenska i både fysiska och virtuella klassrum, och har under sina år som lärare tydligt sett vad som fungerar och inte. Vi bad Anders att dela med sig av sina bästa tips för en lyckad språksatsning på er arbetsplats.
Först av allt behöver ni en drivande person som håller i trådarna. Ett språkombud eller en kursansvarig – någon som vi hos Lingio kallar för språkcoachen. Den här medarbetaren behöver inte vara “duktig på språk” eller en stjärna på svensk grammatik. Coachens roll är framför allt att samordna och stötta deltagarna hela vägen genom språksatsningen. Hen är den som peppar deltagarna att fortsätta genom hela kursen, särskilt om motivationen börjar tryta. Det bör alltså vara någon som tycker att det känns kul att ni gör det här för era kollegor, och som ser värdet i satsningen, både för den enskilda kollegan och för arbetsplatsen. Har ni möjlighet och resurser kan det vara en bra idé att låta två personer dela på uppgiften, särskilt om ni har ett större gäng kursdeltagare på er arbetsplats.
Underlätta gärna för både coach och kursdeltagare genom att definiera språkcoachens roll och dra upp riktlinjer för den, så att ni enkelt kan sätta tydliga förväntningar. Planera gärna coachens insatser tillsammans. Hur mycket tid kan hen lägga på coachrollen vid sidan av sina vanliga arbetsuppgifter? Finns det en kassa för gemensamma träffar som kan uppmuntra deltagarna till fortsatt lärande?
Fysiska träffar ordnas och leds av språkcoachen. Coachen är även den som hjälper till att lösa tekniska utmaningar (eller får tag på personen som kan lösa det), skapar samtal mellan deltagarna och bidrar till inspiration för olika språkrelaterade aktiviteter på arbetsplatsen. Om ni bara kan ses för en första gemensam träff kanske coachen dessutom behöver möjlighet att träffa de olika deltagarna individuellt ett par gånger under språksatsningen.
“Det här är en kritisk punkt. De första veckorna är centrala för att kursdeltagarna ska lyckas – kommer de inte igång under den här tiden, är risken stor att de inte klarar kursen”, säger Anders.
Därför är det viktigt att samla alla en första gång. Bjud in till en fysisk träff som alla kursdeltagare måste komma till, även om ni inte fortsätter att träffas fysiskt därefter. Under den första träffen går ni igenom kursen tillsammans, bekantar er med formatet och kanske kommer ni igång med några övningar. Då blir tröskeln mycket lägre för att ta fram mobilen eller datorn och fortsätta lite senare.
“Vi har gång på gång sett att de deltagare som får möjlighet att göra övningar under betald arbetstid kommer igång snabbare och övar mer även under sin fritid. Många kan ha svårt att hitta tiden och ron att sätta sig med en ny kurs hemma efter jobbet, men en kort stund under betald arbetstid kan räcka för att komma igång”, säger Anders.
Det visar dessutom att ni som arbetsgivare tar satsningen på allvar, vilket gör deltagarna mer motiverade att komma igång med kurserna. När man väl har kommit igång brukar de flesta tycka att det känns så roligt att fortsätta, att det går av sig självt. En relativt liten insats från arbetsgivarens sida kan alltså leda till ett ordentligt mervärde i form av bättre resultat från språksatsningen.
Här har Anders ytterligare ett viktigt tips: låt deltagandet vara frivilligt. Tvinga inte någon att gå kursen om de inte själva visar intresse. De kommer inte att lära sig något om de inte är öppna för det, och negativiteten sprids lätt till andra kursdeltagare. Genom att låta deltagandet vara valfritt arbetar ni upp en positiv stämning kring både lärande och det svenska språket.
Inom de branscher där det redan finns minimikrav för kunskaper i svenska, eller pratas om att det ska införas, kan det fungera väldigt bra att som arbetsgivare förekomma kravet. Om ni kommer igång med svenskundervisning innan det är ett måste, är det lättare att hålla lärandet lustfyllt och mindre stressande. På så sätt kommer de anställda även att uppleva att ni ligger steget före tillsammans, vilket skapar både engagemang och lojalitet.
Informera gärna hela arbetsplatsen, eller åtminstone de berörda avdelningarna, om att ni gör en språksatsning och att några av medarbetarna kommer att få hjälp att lära sig svenska. Det skapar medvetenhet kring språkfrågan och hjälper er att göra språksatsningen till ett lagarbete. På så sätt öppnar ni även upp för dialoger i fikarum och under lunchraster.
Det enklaste sättet att lära sig språk är att ha någon att prata med. Om ni har möjlighet, uppmuntra kollegor att erbjuda sig att ställa upp som språkmentorer.
“Prata så mycket det bara går! Det är guld värt om man kan få igång ett samtal på svenska under till exempel en kafferast eller en lite lugnare period under arbetsdagen.”
När kursdeltagarna har kommit igång ordentligt och ni börjar märka av en förbättring i deras språknivåer, har ni ett utmärkt tillfälle att följa upp språksatsningen genom att tillämpa de nya kunskaperna i vardagen. Dela intern information, till exempel möteskallelser, på svenska. Påminn om språksatsningen under APT:er och andra möten, och prata gemensamt om hur ni kan jobba för att förbättra svenskan hos hela teamet. Prata med kursdeltagarna under utvecklingssamtalet om svenskstudierna, fråga hur det går och uppmuntra till ett ärligt svar. Håll möten på svenska även i de fall där inte alla förstår allt, men underlätta för dem som inte förstår genom att upprepa nyckelinformation och regelbundet fråga om de hänger med.
Genom att fortsätta att öppet stötta kollegor som håller på att lära sig svenska undviker ni risken att språkfrågan blir till elefanten i rummet. Allas arbetsdag påverkas positivt av en bättre förståelse i teamet, så det här är ett delat ansvar som ni måste arbeta med löpande. Kanske är det till och med några av de svensktalande kollegorna som kan tänka sig att vara språkmentorer och öva lite extra på svenskan med kursdeltagarna? Ett samtal under fikapausen kan ge otroligt mycket, och har man en utsedd mentor känns det ofta enklare att be om förklaringar eller fråga om man använder till exempel en viss term på rätt sätt.
Anders allra viktigaste tips för att skapa intresse och engagemang kring språkkurserna?
“Beröm, beröm, beröm! Aldrig någon kritik.”
Er språksatsning har inte som mål att visa att era medarbetare har gjort en eller annan kurs - målet är att deltagarna i slutet av satsningen ska ha lärt sig bättre svenska. Och lär sig, det gör man bäst när man är avslappnad och har kul. Därför rekommenderar vi alla våra kunder att fira framstegen under språksatsningen! Anpassa firandet till er arbetsplats och de möjligheter ni har.
Bjud kursdeltagarna på en fika och prata tillsammans om vad deltagarna har lärt sig, lyft en deltagare med fina resultat i ert veckobrev, dela ut ett diplom efter avslutad kurs eller be övriga medarbetare att säga till när de märker förbättringar i språkkunskaperna hos sina kollegor… Det finns många sätt att uppmärksamma entusiastiska deltagare och goda resultat lite extra, och det bidrar till känslan av att det här är något som ni gör tillsammans.
Om ni har möjlighet, bjud gärna in både kursdeltagare och andra anställda, till exempel språkmentorer, till en gemensam avslutning i slutet av språksatsningen. Det är ett fint sätt att knyta ihop säcken och samtidigt uppmuntra till fortsatt lärande på arbetsplatsen.
Med våra tips i ryggen, bra planering och ett engagerat team lägger ni grunden för en lyckad språksatsning, med bättre arbetsmiljö och effektivare samarbete som resultat.
Svensklärarens bästa tips för en lyckad språksatsning på er arbetsplats
Arbetsgivarens stöd skapar samhörighet och en tryggare arbetsplats
Språkstöd en viktig investering i organisationens resultat
Fem effektiva tips för en språksatsning som ger resultat
