Språktest - en omdebatterad pusselbit i språkinlärningen

Vad innebär ett språktest i svenska för den som ska göra testet, och hur följer man som arbetsgivare upp testresultatet på bästa sätt? Språktestens roll i Sverige är ett hett debattämne, särskilt inom vård- och omsorgssektorn. Men bör inte den stora frågan vara – vad vi gör när testresultatet kommer?

Ett test är en milstolpe på vägen mot ett utstakat mål. Målet kan vara en examen, validering av kunskap, ett jobb, ett körkort eller kanske ett medborgarskap. Testet kan även utgöra startskottet för något nytt, till exempel som grund för fortsatta studier och språkutveckling. Språktester är en högst aktuell diskussion just nu på både regeringsnivå och i vård- och omsorgssektorn, och inom bland annat äldreomsorgen har vissa kommuner redan infört obligatoriska tester. Den stora frågan är vad vårdpersonalen behöver för kompetensnivå för att anses kunna ”tillräckligt mycket” svenska.

Vad är ett språktest?

Ett svenskt språktest har som syfte att visa deltagarens kompetens i svenska. Det är ett formaliserat och standardiserat prov som ska mäta specifika färdigheter fastslagna av testets beställare eller skapare. Testet bör, om det utförs av arbetsgivaren, dessutom spegla verkligheten på arbetsplatsen: det kan inkludera yrkesterminologi, fasta uttryck eller fraser samt spegla den kommunikationsförmåga som arbetet kräver. För att ett svenskt språktest ska vara effektivt är det viktigt att förstå både vad som testas och syftet med testet. Beroende på yrkesroll kan vissa delar av ett test, som förmågan att kommunicera i tal eller att känna till rätt terminologi, vara mer avgörande än till exempel att använda sig av korrekt grammatik.

Vad är ett språktest?

Hur mäter vi egentligen språkkunskaper?

I Europa finns ett vedertaget sätt att mäta språkkunskaper: den gemensamma europeiska referensramen (GERS). Denna standardisering ger både arbetssökande och arbetsgivare ett gemensamt språk (pun intended!) för att bedöma språknivåer, och underlättar att söka ett arbete där man pratar ett annat språk än sitt modersmål. Lingios kurser i yrkessvenska är uppbyggda i enlighet med GERS, för att deltagarna i slutet av en kurs ska veta vilken nivå de nu ligger på.

Hittills har vi inte haft en standard i Sverige på hur språktester i svenska som krävs av arbetsgivare ska se ut. Inom äldreomsorgen rekommenderar Socialstyrelsen att testet speglar undersköterskeutbildningen samt GERS-skalan. Testerna utvecklas ofta av kommunerna själva, eller i samarbete med privata utbildningsföretag som har erfarenhet av att bedöma språkkunskaper.

Spräknivaer (CEFR)-1

Språkbedömning, är det samma som språktest?

Språktest och språkbedömning används ofta synonymt, men det finns viktiga skillnader. Där språktestet görs vid ett givet tillfälle, är en språkbedömning istället mer av en kontinuerlig process som ger en bättre helhetsbild av kunskaperna hos den som bedöms. Det kan bestå av diskussioner, löpande utvärderingar eller praktiska uppgifter, och ger ofta en bredare och mer rättvis bild av hur någon faktiskt använder språket i praktiken, och var luckorna finns. En arbetsgivare kan använda sig av både språktest och en fortlöpande bedömning för att förstå vilken typ av språkstöd medarbetarna behöver.

En rekryteringsprocess är ett exempel på en situation där en språkbedömning ofta görs, men där det är ovanligt att behöva göra ett språktest. Rekryteraren eller HR-representanten har normalt möjlighet att bedöma kandidatens språk i både tal och i skrift vid flera tillfällen under processen. Här kan arbetsgivaren bidra med tydliga riktlinjer för, till exempel, vilken nivå av förståelse eller förmåga till muntlig kommunikation som kandidaten behöver uppvisa. Hur bra behöver kandidaten kunna prata, kräver tjänsten mycket muntlig kommunikation? Behöver det göras ett skriftligt test? Göteborgs stad har tagit fram ett underlag gällande språkkunskaper som vägleder deras HR-personal genom tydliga tabeller över de egenskaper som ska bedömas och exempel på språklig nivå som är accepterad i en viss situation. Ett standardiserat och genomarbetat underlag ser till att alla kandidater bedöms på samma sätt, vilket sparar tid och gör bedömningen av språklig nivå mindre subjektiv.

Fördelar och nackdelar med språktest

Språktester i svenska kan vara ett i sammanhanget snabbt sätt att bedöma de anställdas språknivå. Ett välgjort test kan ge både arbetsgivare och medarbetare en uppfattning om såväl styrkor som utmaningar och områden med förbättringspotential, vilket blir ett värdefullt underlag för kompetensutveckling. Tidigare erfarenheter och forskning visar dock att tester kan få stora konsekvenser för den enskilda medarbetaren. I värsta fall kan ett test användas som grund för uppsägning, samtidigt som tester har visat sig sänka motivationen hos dem, som faktiskt behöver fortsätta att utveckla sin svenska.

Det är därför viktigt att språktester kompletteras med genomtänkt stöd och uppföljning. Testerna bör ses som en del av en övergripande plan för utveckling, inte som ett avgörande eller tillräckligt underlag för att utesluta i övrigt kompetenta medarbetare. Testet riskerar även att upplevas som utpekande och orättvisa, vilket kan dra ner motivationen ytterligare. Ett proaktivt språkarbete på arbetsplatsen bidrar ofta till ett naturligt samtal om språk och kommunikation, för att ingen ska känna sig utpekad eller ansvarig för kommunikationen på hela arbetsplatsen. Som sagt är ett test det första steget på en resa, men frågan är hur nästa steg ser ut. Hur kan en arbetsgivare inspirera och motivera sin personal att utveckla språket när man väl har jobbat med att kartlägga de befintliga kunskaperna?

Kommer språktester inom äldreomsorgen att leda till bättre omsorg?

Under 2023 gav regeringen Socialdepartementet i uppdrag att undersöka hur ett krav på att språktesta personalen inom äldreomsorgen skulle kunna genomföras och efterlevas, samt hur man kan bidra till att höja språknivån hos personalen. Resultatet på detta arbete presenteras i slutet av november 2024.

I regeringens budgetproposition för 2025 ingår en stor satsning på integration. Det omfattar bland annat breda insatser på utveckling av utlandsföddas svenskkunskaper inom sektorer där man anser att goda kunskaper i svenska är extra viktiga. Inom vård- och omsorgssektorn har språkkrav varit uppe för diskussion sedan flera år tillbaka, och i flera av Sveriges kommuner tillämpas redan språktester för bland annat äldreomsorgen.

Hos Lingio har vi sett att en engagerad arbetsgivare som kombinerar en tydlig språksatsning med stöd till medarbetarna kan få imponerande resultat i medarbetarnas språkutveckling på relativt kort tid. Obligatoriska kurser och tester med lite stöd kan istället leda till motsatsen: medarbetarna kan tappa lusten helt. Mycket forskning visar även på att obligatoriska språktester minskar engagemanget och det egna drivet. Test är svåra att utforma och genomföra på ett korrekt sätt, och resultatet kan bli missvisande om de lyfter fel aspekter.

elderly-Dec-03-2024-11-07-22-7975-AM

Vår rekommendation är istället att lägga resurserna på att utveckla språket. Ett test kommer, i slutändan, inte visa oss annat än ungefär var vi befinner oss på resan. Låt oss istället fokusera på vägen framåt och hur vi tar oss till nästa milstolpe.

Är du en beslutsfattare inom äldreomsorgen? Ladda ner vår undersökning och se vilka insatser som bedöms ge verklig effekt för att lyfta språknivån och samtidigt minska kompetensbristen: https://www.lingio.com/sv/aldreomsorgsbarometern

Vad finns det för andra sätt att bedöma språkkunskaper?

Språktester är inte det enda sättet att mäta språkkunskaper på en arbetsplats. Flera kombinerade metoder kan ge en mer rättvis bild av medarbetarnas språkkunskaper och förmågor. Till exempel kan man använda sig av regelbundna uppföljningar och arbetsrelaterade övningar som både visar på den språkliga förmågan och fungerar utbildande för den som behöver det.

Planerar ni att bedöma personalens svenskkunskaper med ett språktest? Fundera först kring dessa frågor: