Språktest - en omdebatterad pusselbit i språkinlärningen

Argumentet om språkkrav för personal inom äldreomsorg och förskola får en allt större roll i diskussioner som rör kvalitet och rekrytering i dessa två pressade sektorer. Under 2022 var 42 procent av personalen inom äldreomsorgen födda utomlands, och språkutvecklingen sker ofta parallellt med ett heltidsarbete. Vad innebär regeringens nya förslag om att införa språkkrav och språkförskolor – och kommer det att lösa de utmaningar som vi ser i dag?

Kunskaper i svenska första steget för tillhörighet

Under 2022 var i snitt 42 procent av personalen inom äldreomsorgen födda utomlands. Det är över 35 000 medarbetare i en personalstyrka på totalt 84 000. Av dem har 14 procent tillbringat mindre än 10 år i Sverige. Denna 14 procent är alltså individer som relativt nyligen har kommit till Sverige, börjat lära sig språket, hittat ett nytt hem, skaffat sig försörjning och samtidigt kanske stöttat barn eller partner att komma in i det nya samhället...

Med andra ord sker språkinlärningen så gott som alltid parallellt med andra stora och viktiga livsförändringar. En arbetsgivare som har förståelse för detta och är redo att stötta i språkutvecklingen har goda möjligheter att attrahera personal som är motiverad och tycker det är viktigt att fortsätta utveckla sin svenska.

Äldreomsorgen: språkkravets påverkan på en pressad sektor

Tillräckliga kunskaper i svenska är nödvändigt på arbetsplatser där kommunikationen är central för att arbeta säkert och skapa en god och trygg arbetsmiljö. Brister i svenskan kan leda till missförstånd, stress och säkerhetsrisker. Med andra ord är det i både arbetsgivarens och den enskilda medarbetarens intresse att samtliga i teamet förstår och kan göra sig förstådda på svenska i tillräcklig utsträckning.

Samtidigt står Sveriges äldreomsorg inför en rejäl utmaning vad gäller rekrytering. Under de närmaste tio åren kommer andelen svenskar som är över 80 år att öka med mer än 50 procent, och sju av tio kommuner uppger enligt Kommunalarbetaren att de har svårt att hitta personal. Strikta språkkrav utan uppföljning eller stöd riskerar att förvärra svårigheterna att rekrytera tillräckligt med personal. Här behöver språkkravet och ett inledande test ses som det första steget på en gemensam språklig utvecklingsresa.

Strikta språkkrav kan även leda till en tyngre börda för den befintliga personalstyrkan. Arbetsbördan ökar samtidigt som rekryteringsbasen eventuellt minskar. Kanske tvingas den befintliga personalen ta ett större ansvar eller fler övertidstimmar.
Men hur avgör man vilken nivå svenskan behöver ligga på för ett visst yrke? Vad som är nödvändigt att kunna beror så klart i stor utsträckning på vilken yrkesroll man har. Inom äldreomsorgen behöver personalen kunna ta till sig och följa instruktioner, kommunicera med anhöriga och samarbeta med kollegor. På förskolan ska personalen inte bara guida barnen genom deras dag, utan också bidra till språklig och social utveckling.

Socialdepartementets förslag: språkkrav – och statligt stöd?

I början av december 2024 presenterade regeringen utredningen “Ett språkkrav för språkutveckling”, om språkkrav för personal inom äldreomsorgen. Utredningen föreslår att införa ett krav på att all personal inom äldreomsorgen ska uppnå språknivå B2 enligt GERS-skalan. Nivå B2 definieras som en självständig språkanvändare som kan diskutera ledigt kring både konkreta och abstrakta ämnen, och nivån anses vara nödvändig för att säkerställa trygghet och kvalitet i vården.

Men ett språkkrav i sig löser inte grundproblemet. Utredningen betonar vikten av att arbetsgivaren även ska erbjuda konkret stöd för att hjälpa medarbetarna att utveckla sina kunskaper. Regeringen kommer, i sin tur, att stötta arbetsgivarna genom statsbidraget svenskalyftet. Bidraget ska bland annat bidra till språkutvecklande arbetsplatser och ge möjlighet för personalen att studera svenska under arbetstid.

Några av de förslag som inkluderats i utredningen är:

Språkhandledare och språkombud på arbetsplatsen,
Språkutbildning på arbetstid, anpassad efter yrkesrollen,
Systematisk uppföljning av språkutvecklingen genom utvecklingssamtal.

Att implementera den här typen av språkstöd kräver en gemensam insats av samhället – det behövs resurser, tid och engagemang för att skapa en långsiktig kvalitetshöjning.

Hur avgör man vem som talar “tillräckligt bra” svenska?

Socialstyrelsen tog redan 2023 fram ett material för att hjälpa arbetsgivare inom äldreomsorgen att bedöma personalens språkkunskaper. I underlaget är det tydligt vilka arbetsuppgifter inom äldreomsorgen Socialstyrelsen anser påverkas som mest av bristande språkkunskaper. Redan i detta materialet utgick man från att personalen bör behärska nivå B2 enligt GERS-skalan, och där finns en checklista för arbetsgivare att utgå från för att bedöma en individs språkkunskaper vid till exempel en anställningsintervju.

En fastställd nationell standard ser till att kravet på en viss språknivå inte påverkas av den enskilda arbetsgivarens (eller rekryterarens) bedömning, utan att alla bedöms enligt samma skala. Men att införa en tydlig standard skapar även ett större behov av ett välorganiserat språkstöd, just för att inte utesluta potentiell arbetskraft.

Förskolan och språkkravets roll i barnets utveckling

Parallellt med äldreomsorgen pågår en liknande diskussion inom förskolan. Här är språkkrav både en fråga om personalens kompetens och om barnens språkliga utveckling. Forskning visar att språklig stimulans i förskoleåldern har del i hur det senare går i skolan. För att säkerställa att alla barn får denna språkliga grund, har regeringen föreslagit att införa obligatoriska språkförskolor för barn som har begränsad språkutveckling eller saknar tillräcklig språklig stimulans hemma.

Språkförskolor skulle rikta sig till barn i kommuner med en hög andel invånare med svenska som andraspråk. De skulle satsa mer på språklig utveckling genom strukturerade aktiviteter och riktade pedagogiska insatser. Målet med språkförskolorna är att ge barnen de verktyg de behöver för att klara skolan och kunna delta i både lek och lärande på lika villkor.

Men bidrar språkförskolor och språkkrav för personalen till att höja barnens språkkunskaper? Precis som inom äldreomsorgen finns det både kvalificerade och okvalificerade roller inom förskolan. I dag består en stor del av personalen av barnskötare, en mindre kvalificerad roll som inte kräver en eftergymnasial utbildning. Ser man vad fackförbund och yrkesorganisationer inom förskolesektorn efterfrågar, rör det sig framför allt om en kvalitetshöjning av förskolan med hjälp av fler utbildade förskollärare. Eftersom förskollärarutbildningen kräver svenska på gymnasienivå, skulle en satsning på utbildning av fler förskollärare per automatik höja både språk- och kompetensnivån inom förskolan.

Ett långsiktigt tankesätt, för kvalitet och inkludering

Att använda sig av språkkrav kan skapa en tydlig ram för vilka språkkunskaper som krävs, men det är bara en del av lösningen. Strikta krav riskerar att exkludera personer som annars skulle kunna bidra med viktiga färdigheter, vilket försvårar rekrytering i redan pressade sektorer. Om fokus läggs på att identifiera brister snarare än att erbjuda stöd, kan språkkrav skapa stress och osäkerhet istället för att bidra till utveckling och motivation. Ett godkänt resultat på ett språktest ska kännas som att gå i mål för den första etappen - det är inte slutdestinationen, utan endast ett mål på vägen.

För att lyckas med en långsiktig språkutveckling måste vi arbeta systematiskt med:

Flexibla lösningar för språkutveckling, där tid och resurser avsätts på arbetsplatsen.

Utbildningssamarbeten mellan kommuner och utbildningssamordnare, för att se till att kommunerna har tillgång till engagerande och relevanta språkkurser.

Ett inkluderande förhållningssätt där språkkravet ses som ett utvecklingsmål snarare än ett hinder.

Genom att investera i språkutveckling och stöttande åtgärder skapas inte bara en tryggare och mer effektiv arbetsmiljö, utan också en bredare rekryteringsbas. För att språkkrav och språkförskolor ska bli en framgång behövs insatser som prioriterar inkludering, språkutveckling och långsiktig integration - vi vill ju inte ha en utsorteringsmekanism. Språket är mer än bara ett krav; det är nyckeln till ett välfungerande och inkluderande samhälle.

Förväntade kostnader och nyttor till följd av utredningens förslag-3

Läs hur Gällivare kommun använde ett språklyft för att tackla de utmaningar som en glesbygdskommun kan stöta på vid rekrytering i bloggartikeln Gällivaremodellen för en lyckad språksatsning.